1, efter legering
Enligt legeringssystemet kan det delas in i olegerad koppar och legerad koppar. Olegerad koppar inkluderar högren koppar, seg koppar, deoxiderad koppar, syrefri koppar etc. Det är vanligt att kalla olegerad koppar för koppar eller ren koppar. Det kallas röd koppar, medan andra kopparlegeringar är legerad koppar. Kina och Ryssland delar upp legerad koppar i mässing, brons och vit koppar och delar sedan upp små legeringssystem i stora kategorier.
2, Enligt funktionen
Uppdelat efter funktion finns kopparlegering för ledande värmeledning (främst olegerad koppar och mikrolegerad koppar), kopparlegering för struktur (nästan alla kopparlegeringar), korrosionsbeständig kopparlegering (främst tennmässing, aluminiummässing), alla typer av icke- vit koppar, aluminiumbrons, titanbrons, etc.) slitstark kopparlegering (innehållande huvudsakligen bly, tenn, aluminium, mangan och andra element komplex mässing, aluminiumbrons, etc.), friskärande kopparlegering (koppar-bly, etc.), Elastisk kopparlegering (huvudsakligen berylliumbrons, aluminiumbrons, berylliumbrons, titaniumbrons, etc.) dämpande kopparlegering (kopparlegering med hög manganhalt, etc.), konstkopparlegering (ren koppar, enkel enkelkoppar, tennbrons) , aluminiumbrons, vit koppar, etc.). Uppenbarligen har många kopparlegeringar flera funktioner.
3. Materialbildningsmetod
Uppdelad i en gjuten kopparlegering och en deformerad kopparlegering enligt en materialformningsmetod. Faktum är att många kopparlegeringar kan användas för både gjutning och deformationsbearbetning. Vanligtvis deformerade kopparlegeringar kan användas för gjutning, medan många gjutna kopparlegeringar inte kan deformeras genom smide, extrudering, djupdragning och dragning. Gjutna kopparlegeringar och deformerade kopparlegeringar kan delas in i koppar, mässing, brons och vit koppar för gjutning.